En timme från Götaplatsen

Naturfotografer samlar på ögonblick. Vissa dyker bara upp, andra måste man tålmodigt vänta in. Ögonblicken kommer till den som är ute ofta och länge, inte minst vid de tider på dygnet och året då även det alldagliga blir sällsamt.

I boken hittar du femton platser i naturen, inom en timmes resavstånd från centrala Göteborg. Alla platser har sin historia och sina ögonblicksbilder. Men det finns hur mycket som helst kvar att uppleva,för dig och alla andra. Tillflyktsorterna finns inom räckhåll. Den här boken vill locka dig att ge dig ut - du får veta hur du tar dig till varje område, kollektivt eller med egen bil, och du får de praktiska upplysningar du kan behöva. För hur bra bilden än blir finns det något som är bättre - att vara där!

Texten är skriven av miljö- och naturskribenten Roger Olsson som tidigare skrivit flera böcker och bland annat medverkat i Västerut tillsammans med Stefan Edman, Tore Hagman och Jan Töve på Gullers Förlag. Mikael Svensson och Anders Järkendal är naturfotografer och Mikael har tidigare utkommit med boken Mölndalsån - från källan till Drömmarnas kaj.



Poetiska naturbilder inspirerar

Man behöver inte åka jorden runt för att hitta vackra platser. Det är budskapet i naturfotograferna Anders Järkendals och Mikael Svenssons nya bok.

En timme från Götaplatsen - 15 utflykter runt Göteborg är arbetsnamnet. Att Mikael Svensson tidigare gett ut en bok om Mölndalsån och att Anders Järkendal är från Mölnlycke bidrog säkert till att tre platser i Härryda kommun kommit med; Finnsjön, Rådasjön och Klippans naturreservat.
-Vi ville visa på platser som alla inte upptäcker på egen hand. Det går att hitta fantastisk natur precis in på knuten. Med tanke på miljön är det också mer aktuellt än någonsin att inte resa långt för att få en naturupplevelse, säger Anders Järkendal. Båda två rekommenderar Klippan som är lättillgängligt.

-Där finns en fantastisk, gammal skog och det är en pärla och en oas, säger Mikael Svensson.

De två naturfotograferna fann varandra via internet. De såg varandras bilder och inledde ett samarbete.
- Vi har samma bildseende. Båda letar efter rena, grafiska bilder, säger Anders Järkendal.

Till sin hjälp har de tagit naturskribenten Roger Olsson. Boken är fylld av poetiskt skimrande naturbilder, betraktelser från varje område, skrönor och praktiska tips för den som själv vill bege sig ut i naturen efter att ha fått inspiration av boken. Bland annat finns tips på matsäck. I kapitlet om Finnsjön finns en text med den kryptiska rubriken “Att koka en uggla” ett gammalt magiskt recept från Tyskland där man kokade uggleben för att göra någon förälskad.

Både Andes Järkendal och Mikael Svensson har blivit invalda medlemmar i Svenska naturfotograferna som bara har 100 medlemmar i hela Sverige. Tillsammans har de nu sex-sju idéer till projekt eller böcker de vill göra tillsammans.
- Det vore kul att prova något annat. Men just nu brinner vi mest för naturfotografering, säger Anders Järkendal.

Peter Gustafsson / Härryda Posten 



Mikael följde strömmen

Under tre år har han jobbat för ge detta stundom bespottade vattendrag ett bättre rykte. Mölndalsån från källan till Drömmarnas kaj, heter resultatet.

Mikael Svensson har alltid gillat att vara ute i naturen. På visitkoret skulle det kunna stå naturfotograf. Tillsammans med författaren och journalisten Agneta Tjäder i Ulricehamn har Mikael gjort en geografisk resa och följt Mölndalsån från Västra Nedsjön i Hindås till slutmålet vid Gullbergskajen. En förtöjningsplats som på 60-talet både i folkmun och media kallades De döda skeppens kaj eller Nordens Chicago. Till kajen kom många skutor innan de höggs upp eller i bästa fall förpassades till varmare länder för chartertrafik.

- Mölndalsån har ju fått så mycket spott och spe genom åren att jag bestämde mig för att försöka visa upp vad som verkligen finns där ån flyter fram alldeles utanför knuten för många. Inte anade han att det skulle ta så lång tid innan resan var fullbordad. Det började med att Mikael gick ned i stadens bokhandel och hittade en bok om bygden runt sjön Sommen i Ulricehamn som Agneta Tjäder skrivit.

- Jag sökte efter en skribent eftersom jag förstod att det skulle bli allt för jobbigt att försöka sig på att både skriva och fotografera. Därför tog jag kontakt med Agneta och lade fram projektet för henne och vi började samarbeta. Mikael Svensson fäste sig snart vid att ån hade flera olika ansikten. Den ändrade hela tiden karaktär. Vackra herrgårdar, kyrkbyar som i dag förvandlats till moderna tätorter, naturreservat och alla olika sjöar och sist men inte minst unika industribyggnader mötte honom under resan.

- De sistnämnda står alltjämt kvar och andas annan tid och rörelse. När jag tänker tillbaka på dem önskar jag nästan att jag fick uppleva deras tid igen. För många år sedan var Mölndalsån göteborgarnas egen vattenbrunn. Sedan blev ån under industrialiseringen ett av landets mest förorenade vattendrag. Det fina rena vattnet hade förvandlats till något som skimrade i regnbågens alla färger. I dag håller Mölndalsån åter på att hämta sig. Fisken har återvänt och det går att få upp både gädda, abborre och även lax mitt inne i Göteborg. Mikael Svensson drömmer om att Mölndalsån skulle kunna bli en Lill-Göta kanal. Att ordna båtturer från Hindås via Mölndal ner till Göteborgs hamn och tillbaka. Det finns hinder på vägen bland annat kulvertar och nedblåsta träd men det kanske går att göra något åt. Det är i alla fall värt att titta närmare på.

Ett av de mest dramatiska ögonblicken under fotograferingen var de kraftiga översvärmningarna i Mölndal i december 2006. Det var inte första gången ån svämmat över sina breddar.
- Jag stod till knäna i vatten när jag tog vissa bilder. Nu förstod jag varför Mölndal kallades Nordens Venedig under 40 och 50-talen.
För att undvika framtida översvämningar har både Mölndals och Göteborgs kommun satsat åtskilliga miljoner på att muddra de mest utsatta ställena. Runt 30 000 kubikmeter muddermassa ska göra att öknamnet försvinner. Mikael Svensson är född och uppvuxen i Mölndal. Efter Fässbergs gymnasium gick han på Hjälmareds folkhögskolas friskvårdslinje utanför Alingsås. Vad Mikael ville göra efter avslutade studier var han inte riktigt på det klara med utom att han ville vara ute i naturen så mycket som möjligt.

På Grövelsjöns fjällstation i norra Dalarna började han i receptionen 1994. Han var med att gå på tur och tog samtidigt med sig en kamera. Mikael gillade att fotografera fjällen alla skiftningar.
- Det fascinerade mig. Jag tillbringade mer eller mindre min ledighet med att plåta. Till slut bestämde jag mig för att gå ner till halvtid på jobbet så jag kunde ägna mig mer att min hobby. 1999 startade jag upp min firma i Grövelsjön och stannande där till 2004 då jag återvände till hem till Mölndal igen.

Det har gått bra för Mikael Svensson. Hans naturbilder har gjort att han förra året fick Mölndal Rotarys kulturstipendium och sedan 2007 är han medlem i Svenska Naturfotograferna. I mars i år kommer boken En timme från Götaplatsen med under titeln 15 utflykter runt Göteborg. Den har han gjort tillsammans med kollegan Anders Järkendal och journalisten Roger Olsson.
- Det är ingen guidebok utan vi vill att folk ska upptäcka olika platser och känna stämningar med hjälp av text och bilder.
En ny bok om Delsjöområdet hoppas Mikael Svensson blir klar till jul. Tillsammans med skribenten Per Hallén berättar de om traktens natur, TV-master, kolonilotter och folk som rör på sig.
- Längre fram planerar jag en bok som preliminärt är kallad Slott och herrgårdar i Göteborgsregionen och sedan drömmer jag om ett projekt om Mölndal förr och nu. Tänk vilka bilder det skulle gå att få fram.

Naturfotografen Svensson har bråda tider framför sig.

Jan Österström / GP


En föga märklig å har inspirerat till en vacker bok

Mölndalsån är väl mest känd för sina översvämningar, dessutom har väl de flesta sett en skymt av den vid Liseberg. Förmodligen utan att veta vad vattendraget heter.

Under några ungdomsår bodde jag nära ån, som då främst var att betrakta som en sanitär olägenhet. Nu har den restaurerats och i denna bok framstår ån som en omistlig pärla som lyser upp rader av kulturmiljöer. Naturfotografen Mikael Svensson har i många år dokumenterat Mölndalsån och dess omgivningar under olika årstider. Här har han plockat ut ett stort antal av sina bästa bilder och gått samman med författaren Agneta Tjäder, som tidigare i vackra böcker hyllat Kinnekullebygden och bygden kring Åsunden.Boken inleds av en förnämlig karta som visar åns hela lopp, vilket gör att det är enkelt att följa med i bokens berättelser. Då blir det lätt att inse att man stött på ån i många sammanhang där den flyter upp i trakten av Hindås för att slingra sig genom Härryda, Landvetter, Mölnlycke, stryka förbi Råda säteri och Gunnebo slott, ge kraft åt Mölndals kvarnby och andra industrier på vägen mot Liseberg. Sedan kan den dyka upp under det lätt trista namnet Fattighusån vid Ullevi innan den når havet vid Drömmarnas kaj.

Agneta Tjäder bidrar med en mycket faktarik text men skriver ändå underhållande. Inte minst i de många historiska tillbakablickarna på livet utmed ån. Mikael Svenssons bilder lyfter fram sköna vyer som jag knappt trodde fanns, i vart fall hade jag svårt att uppleva dem i min ungdom. Bortsett då från trakten kring Gunnebo som var ett idylliskt utfärdsmål redan då. Ändå blir bilderna inte turistigt insmickrande eftersom han ofta finner nya och roliga infallsvinklar, utan att krångla till det. Boken är ett bra exempel på hur även ett föga märkligt vattendrag kan inspirera till en mycket vacker skildring av en bygd i ord och bild. Naturligtvis återfinns en engelsk sammanfattning i boken.

Hans Menzing / Föreningen för Västgötalitteratur.



Agneta Tjäders sjätte bok handlar om Mölndalsån

Agneta Tjäder har kommit ut med sin sjätte bok. En bok om Mölndalsån. Tidigare har hon skrivit om Drottningholm, Flickan från Ingenstans, Bygden kring berget, Bygden runt sjön och dessutom som medförfattare till Vågskvalp, UT:s bok om människor och händelser i lokaltidningens kölvatten.

Varför blev det en bok om Mölndalsån, kan man undra?
-Jag fick en kontakt med fotografen Mikael Svensson som under en ganska lång tid arbetat med att fotomässigt dokumentera det som finns längs Mölndalsån, säger Agneta.
Det samarbetet, ganska indentiskt med det hon tidigare haft med Jan Töve i boken, Bygden runt sjön, slutade med en tiltalande bok med tjusiga bilder av Mikael och texter från Agneta.

På knappa 200 sidor har paret dokumenterat det mesta som finns värt att berätta om - från Mölndalsåns källa, i trakterna av Töllsjön, till utloppet vid Drömmarnas kaj vid Göta älv i Göteborg. Mellan de två punkterna har paret gjort en resa i ord och bild. För läsare med anknytning till markerna runt ån är förmodligen boken lika intressant och givande som boken om Bygden runt sjön var och är för folk med anknytnng till Ulricehamn.

Bildmässigt lever Mikael Svensson dessutom upp i Töveklass och för oss utan lokal kännedom är det mest de vackra bilderna man fångas av. Att Agneta Tjäder sedan har en flyhänt penna, som gjord för den här typen av texter - gör det att det visuella kompletteras med en värdefull historik.

Jörgen Wester / Ulricehamns Tidning


En utmärkt julklappsbok

Den kommer från Hällesjön, en liten källsjö i Töllsjö och rinner så småningom ut i Göta älv i Göteborg. Nu finns Mölndalsån, som det handlar om, skildrad i en bok.

Flitiga Agneta Tjäder svarar för texten och hon har denna gång samarbetat med fotografen Mikael Svensson. Det finns mycket att berätta om Mölndalsån. Först och främst handlar det om en vacker å som flyter fram i ett vackert landskap. Men det är samtidigt en varierande å med ett bitvis dramatiskt lopp. Vid Mölndals kråka finns ett 49 meter högt vattenfall.

Ån kom tidigt att utnyttjas på många sätt, både för fiske och att ta sig fram på, för att inte tala om flottning av timmer. Och länge tog Göteborg sitt dricksvatten direkt utan extra rening från Mölndalsån.
Och fallen i Mölndal kom givetvis att användas. Då Göteborg 1621 fick sina stadsrättigheter låg inte mindre än 33 kvarnar längs Mölndals ström och 75 år senare hade antalet kvarnar ökat till 41 stycken.

Långt tillbaka i tiden kallades ån Grodha. Det är ett ord som betyder “den ofta översvämmade”, något ån fortfarande gör skäl för, även om det nu fattats beslut om att man ska försöka komma till rätta med problemet. Men så sent som i fjol drabbades Mölndal av svåra översvämningar. Förr var ån känd för sina feta ålar, som man fångade i stora mängder i ålkistor vid kvarnar och sågar. Redan på 1200-talet sägs de finaste ålarna vara tingade av biskop Brynolf Algotsson i Skara.

Mölndalsån drabbades så småningom av stort förfall. Med industrialiseringen förvandlades ån till ett stinkande avloppsdike. Det var många olika industrier som tog vara på åns krafter och då miljötänkandet saknades gick det som det gick.
Men så insåg man problemet och ån restaurerades igen och nu går det åter att både bada och fånga ätlig fisk där och skönheten kring ån är återskapad. Hade vi behövt is sommartid hade det gått att hämta den i ån. Det gjordes mycket förr. Den sågades i stora block som sedan förvarades i sågspån till sommaren och användes i forna tiders kylskåp.

Det är mycket kulturhistoria fylld av intressant kuriosa Agneta Tjäder serverar och Mikael Svenssons bildmaterial är stundtals riktigt förföriskt. Boken om Mölndalsån är en utmärkt julklappsbok, även till dem som inte direkt berörs av just denna å, men är kulturhistoriskt intresserade.

Göran Jakobsson / Borås Tidning 


Tre års arbete bakom boken om Mölndalsån

I tre års tid har Mikael Svensson fotograferat miljöer kring Mölndalsån. Resultatet finns nu att beskåda i en nyutkommen bok.

-Det känns jättekul. Att det blev en bok är som en dröm man knappt vågade hoppas skulle slå in, säger han. Boken, Mölndalsån - från källan till Drömmarnas kaj, var från början tänkt som en renodlad fotobok, men under resans gång kom Mikael Svensson så många spännande historier på spåren.
-När man börjar forska och luska är det så mycket intressant historia som har utspelat sig kring ån. Det kändes synd att utelämna den biten, säger han.

Han fick kontakt med journalisten Agneta Tjäder från Ulricehamn och hon nappade på att skriva texterna. I boken får läsaren i text och bild, följa Mölndalsåns vindlingar från Nedsjöarna i Hindås, via Landvetter, Mölnlycke och Mölndal till utloppet i Göta Älv.
-Jag tror att många förknippar Mölndalsån med den trista biten från Mölndal in till Göteborg, men det finns så mycket mer. Speciellt i Härryda kommun finns det många vackra naturställen, säger Mikael Svensson. I boken görs också nedslag vid sidan av ån, som till exempel på Gunnebo slott, Råda Säteri och Hällsnäs.
-Vi har tagit med recept från de olika ställena, berättar Mikael.
I Mölndals Kvarnby har duon besökt en tapettillverkare som levererar tapeter till kungahus och en konstskola. Liseberg är förstås också en given anhalt under Mölndalsåns färd mot utloppet vid Drömmarnas kaj i Göta Älv.

Hur kom du på iden att fotografera just Mölndalsån?
-Jag flyttade hem till Mölndal efter tio år i fjällen och kände att jag ville göra något med lokal förankring. Utmed Mölndalsån finns vacker natur och intressanta gamla industrilandskap. Att projektet som han har jobbat med i flera år nu är slutfört tycker Mikael Svensson känns både roligt och lite tråkigt.
-Det har hela tiden varit saker att se fram emot och nu är det över. När en dröm har gått i uppfyllelse kan det kännas lite tomt efteråt. Boken är Mikael Svenssons första och han tycker att det har varit roligt att vara med om alla steg i processen.

Jag var med när de tryckte ut sidorna och på bokbinderiet så jag har fått lite inblick i hur det går till. Det är mycket pill med att göra en bok, många bitar som man inte har tänkt på. Avskräckt har han dock inte blivit. Han har redan ett nytt bokprojekt på gång tillsammans med Mölnlyckebon Anders Järkendal.
-Vi ska fotografera natur i Göteborgstrakten. Tanken är att öppna människors ögon för hur mycket fint det finns här. Det är lätt att bli hemmablind, säger Mikael Svensson.

Jenny Förander / Härryda Posten


De ger nya bilder av Mölndalsån

Från avloppsdike till en levande å. Mölndalsån var länge klassad som ett av landets mest förorenade vattendrag. Men det finns ett liv och historia kring ån som nu samlats i en fotobok och som ger Mölndalsån en ny bild. Naturfotograf och Mölndalssonen Mikael Svensson är tillsammans med författaren Agneta Tjäder nu klar med “Mölndalsån - från källan till Drömmarnas kaj”.

-Vi ville “tvätta bort” Mölndalsåns dåliga rykte. Ån som i talesmun var en tråkig fåra med massa industriutsläpp, dåliga lukter och stora översvämningar.

-Vi har funnit en historisk skönhet, säger Agneta och Mikael. Mikael Svensson är uppvuxen i Bifrost. Efter att ha levt i exil i 10 år i det natursköna Grövelsjön i Dalarna återvände han till Mölndal hösten 2004. Det var då tanken på ett fotoprojekt började växa fram.

-Jag tyckte det skulle vara roligt att göra något med lokal anknytning, säger Mikael. Det blev en fotoutställning om Mölndalsån.
-Samtidigt såg jag en fotobok om Åsunden i Ulricehamn, som naturfotografen Jan Töve gjort tillsammans med en ulricehamns författare. Mikael tog kontakt med författaren Agneta Tjäder. Och det sa omgående klick!
-Ja, det är åtskilliga timmar, dagars vandringar utmed ån som vi gjort i ur och skur, säger Agneta.

Fascinerande natur
Två års arbete har nu resulterat i fotoboken “Mölndalsån - från källan till Drömmarnas kaj”. På 195 sidor, 27 kapitel och med över 200 bilder skildras och dokumenteras vattendraget, livet kring det, kultur- och industriminnen, fascinerande natur, slott och herrgårdar. De berättar om timmerflottningen, pråmdragarna, när ån trafikerades av passagerar båtar. Läsarna får möta livet i Kvarnbyn med det mäktiga kvarnfallet på 49 meters fallhöjd. Hur industrierna byggdes upp kring ån. Berättelsen om betesängen som blev nöjesfältet Liseberg och hur smuggelgods fraktades på ån är både spännande och dramatisk.
-Det svåra har varit att välja bland allt material som vi tagit fram. Mycket har vi tvingat stryka ner, säger Agneta Tjäder.

Har fått en renässans
Historian kring Mölndalsån är också uppdaterad med bland annat vinterns översvämningar och planerna på nytt centrum.
-Det skulle vara roligt om Mölndals Stad ville använda boken i skolan som lärobok. Precis som man gjort i Ulricehamn med boken “Bygden runt sjön”, tilläger Agneta Tjäder och får nickande medhåll av Mikael Svensson. De äldsta berättelserna om ån härrör sig från 1200-talet. Då kallades ån “Grodha” - ett ord som hade betydelsen “den ofta översvämmade”. Länge var den ett av Sveriges mest förorenade vattendrag - ett avloppsdike. Men nu simmar åter aborrar, gäddor och laxar i ån, som fått en renässans. Och på dess vindlande färd därtill har nu Mölndalsån fått hjälp av naturfotograf Mikael Svensson och författaren Agneta Tjäder.

Kjell Åke Dahlin / Mölndalsposten


Mölndalsån får en egen bok

Mölndalsån får upprättelse. Vattendraget med friska källor i Töllsjö presenteras i en ny bok som en å späckad med förförisk natur, äventyr och rik historia. Långt från bilden av stilla avloppskanal i Göteborg.

En sjuhäring behövdes för att gräva fram det spännande längs ån som efter Nedsjöarna, Gröen, Rådasjön och Stensjön kastar sig utför Mölndals branter. Agneta Tjäder från Ulricehamn står för texten. Mölndalsfotografen Mikael Svensson har tagit bilderna.

-Jag hittade boken som Jan Töve gjort tillsammans med Agneta Tjäder. Något i den stilen ville jag göra. Jag fick fatt i henne och så kom projektet igång, säger Mikael Svensson, meriterad naturfotograf. På tisdagen presenterades på Mölndals museum boken “Mölndalsån - från källan till Drömmarnas kaj”. Ett bildspel tog publiken från östra Nedsjön till båtvraken vid Drömmarnas kaj - en kajsträcka i Göteborg där såväl förfallna båtar som högtflygande båtdrömmar går i kvav.

Mycket intressant
Upp till källflödena i Töllsjö når dock inte boken:
-Vi var tvungna att begränsa oss och sätter stopp vid Nedsjöarna. Just att hålla igen har varit det svåra. Så mycket intressant har dykt upp. Usch, vad jag har fått stryka, säger Agneta Tjäder. Hon har fått kämpa för att helt gå ner sig i den bubblande historia som omger vattendraget.

Mycket bilder, påkostad bok. Kan det här gå ihop sig?
-Vår förläggare, Bo Hammar i Alingsås, står för produktionen och invensteringen. Vi hoppas att det går runt och att det blir någon slant över. Projektet har vi drivit vid sidan av ordinarie verksamheter, säger Tjäder. 5000 exemplar är tryckta. En beställning är klar: Härryda kommun har köpt in ett antal exemplar som gåvobok till höga gäster. Bo Hammar ser lugn ut. Ett nytt äventyr i en grafisk karriär som började som tryckarläring på Västgöta-Demokraten i Borås.

Ingemar Brink / Borås Tidning




Reportage i Tidningen Foto nr 5 / 2007

Det flyter varken timmer eller pråmar på Mölndalsån längre. ån som i fornstora dagar var av stor betydelse, både som dricksvatten, transportled och som drivkraft åt alla kvarnar.

Idag har dess funktioner försvunnit in i historieböckerna, och att dricka dess vatten är inte det första man tänker på. När jag hösten 2004 återvände hem till Mölndal såg jag min barndomsstad med nya ögon - och återupptäckte Mölndalsån. I slutet av 2006 gjorde ån ett nytt försök att få uppmärksamhet då den än en gång svämmade över och lade stora delar av centrala Mölndal under vatten.

De flesta känner Mölndalsån som den lungt flytande ån mellan Mölndal och Göteborg. även jag gjorde detta tills jag en dag studerade kartan och insåg att Mölndalsån hade sina källområden i östra och Västra Nedsjön, i trakten av Hindås, cirka tre mil öster om Mölndal. Det blev starten på mitt fotoprojekt. När jag sedan lånade hem all tänkbar litteratur om vad som skett längs med ån så var jag fast. Genom min kameras skarpa och ibland oskarpa öga, ville jag låta besökarna följa med på en vattnets resa, längs de vackra naturområdena. Natur som man lätt kan bli hemmablind inför då man dagligen passerar förbi. Jag ville även visa de gamla fabriksmiljöerna som nyttjat åns vatten på alla möjliga sätt och vis, ett arv från gågna generationer.

Under projektets gång har jag försökt fånga alla årstider. Jag har en förkärlek till vintern och den lite mer bistra perioden under året, eller tiden då årstiderna skiftar. Det kan ge lite mer stämning i bilderna än en högsommardag.

Kompositionsmässigt är jag mycket för det rena och grafiska. Innehåller sökaren allt för många detaljer som spretar åt olika håll, och som jag inte kan få ordning på, står jag över den bilden. Vanligtvis i mitt fotograferande brukar jag blanda konkreta och abstraktare bilder. Men i det här projektet har jag överlag satsat på de mer dokumentära bilderna. Det finns inte så många människor med i mitt bildmaterial. Mycket beroende på att ån i dagens samhälle inte brukas av människor på samma sätt som förr. Istället har jag fokuserat på naturen och miljöerna. Hade jag haft möjligheten att färdas tillbaka i tiden så hade snarare fokuserat på människorna eftersom de var åns livsnerv, allt från flottare till pråmdragare.

Bilderna har resulterat i ett antal utställningar och ett bildspel. Som varje fotograf går man i drömmar om att nån gång få göra en bok. Jag insåg ganska snabbt att genom att göra en ren fotobok skulle man gå miste om halva ån - historien var tvungen att få komma med.

Så jag kontaktade frilansjournalisten Agneta Tjäder för att skriva texterna och vi är nu i slutfasen med boken om Mölndalsån. En sak jag fångats av är hur något som en gång var så betydelsefullt kan förlora i värde. ån finns kvar, men är förbrukad.

Mölndalsån var en gång en livsnerv, men är nu princip bortglömd. En av mina bilder, föreställande en upptagen blå båt, tycker jag symboliserar denna känsla för ån. Den har haft sin gyllene era, men ligger nu och känner sig bortglömd och väntar på bättre tider.

Tidningen Foto nr 5 / 2007


Hallå där Mikael Svensson

Mikael Svensson, fotograf, har blivit invald i föreningen Naturfotograferna.

Grattis till ditt nya medlemskap. Vad betyder det för dig?
-Man blir stolt. Många man ser upp till är med i Naturfotograferna. Det är en bekräftelse att man nått en viss nivå med sina bilder.

Varför är det häftigt att fotografera naturen?
-Jag tycker om att vara ute i naturen så det blev naturligt att kombinera mina två intressen.

Du ställde ut en serie bilder på Mölndalsån i november förra året. Vad fick du för reaktioner?
-Det var att de upptäckte hur fint det kunde vara här hemma. Det är lätt att bli hemmablind.

Vad är det som gör att du bestämmer dig för att det här vill jag fotografera?
-Det är något man fastnar för som en detalj, ett speciellt ljus, fascinerande färger eller ett intressant mönster.

Vad kommer du att fotografera i framtiden?
-Jag funderar på att kombinera gamla bilder av Mölndal med att ta nya och visa på hur det har förändrats.

Kristina Lindahl / Mölndals-Posten


Medlemskap i Naturfotograferna /N

Fick det glädjande beskedet att jag har blivit invald i föreningen Naturfotograferna /N.
Föreningen Naturfotograferna /N bildades den 2 april 1966. Göran Hansson, Lennart Norström och Arne Schmitz tog in initiativet till sammanslutningen, och skrapade ihop 28 namn på personer, som någorlunda regelbundet publicerade naturbilder i fackpressen. Flera av de stora föregångsmän inom naturfotografin fanns med bland dem: P O Swanberg, Hilding Mickelsson m.fl.Victor Hasselblad sympatiserade med föreningens mål och mening genom att upprätta ett årligt stipendium till unga naturfotografer, som han överlät åt /N att utse. Än idag har /N ett mycket högt anseende både i fotografkretsar och hos allmänheten. Att bli invald i /N är något av det finaste för en naturfotograf.

Föreningen har som mål att:

-samla seriöst arbetande naturfotografer verksamma i Sverige.
-verka för en sund och ärlig naturfotografering som gagnar naturskyddet.
-utöva rådgivande och upplysande verksamhet utåt.
-stödja medlemmarna i deras verksamhet.


Mölndalsån genom kameralinsen

Mikael Svensson har följt Mölndalsån från Västra Nedsjön i Härryda kommun till åns utlopp i Göta Älv . Nu ställer han ut sina bilder på Mölndals museum.

Från den lantliga idyllen i Hindås till den brusande storstaden Göteborg. Mölndalsån täcker in båda miljöerna. Ormbunkeblad inkapslade i is, röda näckroser, Kvarnbyns forsande vatten och en ensam båt upplagd för vintern. Alla dessa miljöer har Mikael Svensson mött när han besökt Mölndalsån för att dokumentera den med sin kamera. Efter att i flera år varit bosatt i fjällen flyttade Mikael för några år sedan tillbaka till Mölndal. Projektet med att följa Mölndalsån inledde han hösten 2004.

-Jag blev fascinerad av all kultur och historia som finns runt ån.

Mikael arbetar som fotograf till vardags. Bland annat fotograferade han miljökalendern i Härryda kommun förra året.

-Jag fotograferar mest naturlandskap. Det är det jag själv tycker är mest intressant. Han har följt ån under årets alla årstider och berättar hur skönt det är att åka ut i naturen med en termos kaffe. Mölndalsån är en del av vardagen för många boende i Härryda och Mölndals kommuner och just därför kanske många är hemmablinda för hur det egentligen ser ut vid ån.
-När man varit borta ett tag som jag som bodde 10 år i fjällen ser man nog ån med andra ögon, säger Mikael Svensson. Ån har betytt mycket ur ett historiskt perspektiv och det skulle vara synd om dess historia föll i glömska.

Mölnlycke fabriker är ett exempel på en industri som byggdes vid ån för att ha tillgång till vattnet. Detsamma gäller Kvarnbyn i Mölndal.

Utställningen på Mölndals museum innehåller förrutom bilderna också ett bildspel där lite av de historiska perspektivet tas upp. Mikael Svensson åker fortfarande ut till Mölndalsån och fotograferar. Han arbetar på en bok om ån tillsammans med journalisten Agneta Tjäder. Har du hittat något eget favoritställe längs ån?

-Det finns ett ställe av ån vid Kvarnberget, en bit från Hindås där det finns ett gammal kvarnhjul, det tycker jag om. Utställningen på Mölndals museum pågår till den 26 mars.

Johanna Bergström / Härryda-Posten


Mölndalsån från början till slut

Mikael Svensson har fångat natursköna vyer med sin kamera utmed hela Mölndalsån. Jag ville visa folk att Mölndalsån inte bara är den tråkiga biten mellan Mölndals bro och Göteborg, säger han.

På lördag öppnar fotografen Mikael Svenssons utställning på Mölndals museum. I två månader kan besökarna se hans bilder av naturen utmed Mölndalsån, från östra och Västra Nedsjön i Bollebygds och Härryda kommuner, till Göteborg där den mynnar i Göta älv. Mikael Svensson är uppvuxen i Bifrost. Efter att ha bott i tio år i det natursköna Grövelsjön i norra Dalarna återvände han till Mölndal hösten 2004. Det var då tanken på fotoprojektet började växa fram.
– Jag tyckte att det var roligt att göra något med lokal anknytning, säger Mikael.

Inte bara teknik
De gamla industrimiljöerna i Mölndal finns förstås representerade i utställningen. Men även en svan, ett frostigt träd och andra vackra naturbilder som man kanske inte spontant förknippar med Mölndalsån. Redan när det lämnar Nedsjöarna heter vattendraget faktiskt Mölndalsån. I ett års tid har Mikael varit ute med sin digitalkamera och hittat många olika motiv. Ofta är det detaljer i landskapet som lyfts fram som små konstverk i sig.
– Det handlar inte bara om teknik när man fotograferar, säger Mikael.
Men han experimenterar gärna med tekniken också – en gammal fabriksbyggnad har kolorerats i efterhand, grafittimuren i Krokslätt lyser färgstark mot en svartvit å.

Visar bildspel
På museet visas Mikaels bilder till musik och publiken får under 45 minuter se ett bildspel av fotografier från Mölndalsåns början till dess slut. Ute i utställningshallen kan man sedan betrakta 49 av bilderna i sin egen takt, både på fotopapper i glas och ram och tryckta på textil. Förhoppningen är att fotografierna så småningom ska samlas i en bok. Tidigare har Mikael har bland annat tagit foton för Mölndals stads julkort och Härryda kommuns miljökalender. Utställningen på Mölndals Museum öppnar den 21 januari och pågår fram till 26 mars.

Lina Österberg / Mölndals-Posten




Upp på Drottningens näsa

Ta chansen att göra visit hos en äkta drottning. Närmare bestämt till hennes majestäts höghets näsa… Drottningens riktiga namn är Rendalssølen.

Vissa fjäll har något majestätiskt över sig. En speciell utstrålning som gör att man blir alldeles knäsvag. Att fjällets profil liknar den gamla engelska drottningen Viktoria, gör ju inte saken sämre. Det är från Grövelsjöfjällen som hennes profil framträder som allra bäst. Hennes skarpa näsa och höga barm är ett tydligt landmärke, och hon skiljer sig markant mot sina lite rundare och lägre undersåtar. Det är inte bara hennes utseende som lockar, utan hon bjuder också på fina friluftsmöjligheter sommar som vinter.

Rendalssølen, som är Drottningens egentliga namn, är Grövelsjöns närmaste lite “alpina” topp, endast åtta mil enkel resa. Från matsalen på STF:s fjällstation i Grövelsjön har man fin utsikt mot henne. Vissa arbetsdagar på stationen känns tunga, då man ser Drottningen, vitpudrad under klarblå himmel. Vid en av våra januariturer till Rendalssølen åker vi som vanligt bil från Grövelsjön, till Grøndalens friluftsområde i Norge. Det är ett par kilometer från parkeringsplatsen till den mysiga lilla övernattningsstugan, Sandbu. Sandbustugan bjuder på något så ovanligt som gratis boende. Stugan hålls i gott skick av både dagsgäster som kommer för att fika, och oss andra som föredrar en varm stuga istället för att tälta och huttra i januarikylan. Sju personer har vi lyckats klämma in som mest, men då fick två förpassas ned på golvet.

Från Sandbu är det cirka 8 kilometers färd upp till den pampiga U-dalen, Sølenskardet. Inklämd i Sølenskardet ligger en vacker liten fjällsjö, Skårdstjørna (1202 möh). Sommartid kan man bli kvar både en och två timmar och bara njuta. Genom Sølenskardet passerade pilgrimsleden på väg mot målet Nidaros (gammalt namn för Trondheim) och Olav den heliges grav. Säkert stannade pilgrimmerna också vid Skårdstjørna och njöt för en stund.

Från Skårdstjørna går det att antingen fortsätta genom Sølenskardet mot Misterdalen eller till det gemytliga fiskelägret Fiskevollen. På denna västra sida uppleva Sølenmassivet som än mer alpint. Vi fortsätter vår tur och inser att med januaris kyla och sparsamma ljus är det bäst att skynda vidare. Vi har nu 550 höjdmeter kvar till toppen. Sølenmassivet består av tre toppar, varav den mittersta, den sk. näsan är högst med sina 1755 meter över havet. De två andra ligger strax under 1700. Vid uppstigen på toppen, sänder vi en beundrande tanke till de norska skidåkarna, bröderna Eggen. Sommaren och hösten 1965 löptränande de upp till toppen. De startade nere vid Galtsjøn (645 meter över havet) och tog sig upp de 1100 höjdmetrarna till toppröset på två timmar. Denna träning kunde ju resultera i en enda sak, guld i längdåknings-VM i Oslo 1966.

För oss andra som inte siktar mot guld finns det en liten platå 100 höjdmeter under toppen där vi kan pusta ut. Här går vi ut på en liten utlöpare och kikar över kanten. Vi möts av en syn som måste ge klättrare en glansig blick. Tyvärr verkar den nästan 700 meter höga väggen vara alldeles för lös för att vara hälsosam. Väl uppe på “näsan” har vi en ypperlig utsikt. Åt öster dominerar skogsmarker och lågfjäll, åt väster ligger Rondane, Dovre och Trollheimen. Så mycket mer hinner vi inte se för nu börjar klockan bli alltför mycket. Det är dags att slita av stighudarna och njuta av alla de höjdmetrar som vi tidigare fått slita för. Någon timme senare sitter vi i Sandbustugan. Kaminen är het, makaronerna kokar och stämningen är på topp!

Text och foto av Mikael Svensson publicerad i Utemagasinet, nr 2 - 1998.




Using Format